Lunch visits at Stockholm’s elderly homes with Openlab/Openfood

In preparation of a food workshop at Openlab, our Openfood team visited a number of Stockholm’s elderly homes to eat lunch together with the elderly and personnel. Aim of food workshop is to find ways to improve the meal experience. Many of the homes use vintage interior design details to make the atmosphere more familiar for the elderly.

Magnus Nilsson’s standing up dinner at White Guide Gala 2015 at Volvo Showroom in Stockholm

Så här hittar du din favoritimportör! (publicerad i DI Weekend 13 mars 2015)

Alla har vi olika sätt att välja vin på. Snygg etikett, bra namn, tips från kompisar eller lagom prisklass. Lär dig ytterligare ett sätt att hitta fram till vinerna som just du tycker om.

Går du på etiketten? Eller druvan? Köper du alltid samma vin som förra gången? Det finns många sätt att välja vin på, och alla sätt är bra utom de dåliga. Och jag ska lägga till ytterligare ett. Att gå på vinimportören. Det kan låta svårt, men är effektivt när man lärt sig.

I princip bestämmer ett tiotal inköpare på Systembolaget vilka drycker som står på hyllorna. De är mycket kunniga provare, jobbar hårt med omvärldsbevakning och är omgivna av analytiker, statistiker, assistenter och andra proffs. Men de skulle inte komma långt utan importörerna. Importörerna är det svenska alkoholmonopolets blodhundar. Det är de som skickar in drycker när Systembolaget frågar efter offertprover: ”Rioja under hundra”, ”moget rött från Bordeaux”, ”fatlagrad Aussie chardonnay för 69 kronor”. Beställningssortimentet är också importörernas förtjänst (vilket är många gånger större än det sortiment Systembolagets håller i sina butiker).

En del av importörerna drivs av passion till dryckerna, andra av stor, specialiserad kunskap. Några verkar inte ha någon koll alls att döma av dryckerna i deras portföljer. För vissa är det en hobby eller sidoverksamhet. Andra drar in hur mycket stålar som helst och bygger upp stora förmögenheter. Eller blir uppköpta av ännu större aktörer på alkoholmarknaden.

Vinkunnandet varierar dramatiskt, men ibland är det högt. Flera personer som tidigare haft höga, inflytelserika positioner på Systembolaget, har hoppat över till importledet. Det är populärt för välutbildade sommelierer att jobba hos importörer, istället för på krogen, och några av Sveriges bästa sommelierer jobbar i branschen. En och annan skribent har också klivit över.

Poängen med att komma ihåg importörens namn, är att flera av dem gör ett mycket bra jobb i sin speciella nisch. De har ibland kunskaper och nätverk knutna till ett speciellt vindistrikt eller land som i bästa fall gör att just deras vinportfölj därifrån innehåller det nyaste, mest prisvärda, mest karaktärsfulla eller vad det nu är man suktar efter som vindrickare.

Bara några exempel: letar du efter mogna rödviner i budgetprisklass från södra Italien, kolla till exempel Selezione Barbro Guaccero som har stenkoll på den biten. Importören Enjoy Wine & Spirits har tillsammans med många andra satsat brett på Italiensortimentet. Drar din smak mot Spanien, hittar du viner hos nästan varje importör, men håll särskilt ögonen på Viña Española. Många är bra på portugisiska viner, men Portofolio Wines är en av dem som specialiserar sig.

Ekologiska viner har exploderat de senaste två åren. Många av importörerna försöker just nu lyfta fram sin ekologiska profil. En annan, snabbt växande grupp företag tar ytterligare ett steg, och jobbar främst med viner gjorda i biodynamisk anda och som tillverkats med minimal inblandning av mänsklig kraft. Kolla bland annat Winetrade, TM Kvalitetsviner, Vinik, Viniologi och Vin & Natur.

En lång rad importörer är tunga på Bordeaux, bland dem Tryffelsvinet, Vinovativa, Theisvine och Hjo Grosshandel. Och på det sättet kan man hålla … Bourgogne, Champagne, Sydafrika, sherry och så vidare till listan på importörer och deras specialområden blir jättelång.

Det allra bästa är när du hittar en importör som uppskattar samma stil på viner som du. Det är som att hitta en musikrecensent med liknande värderingar och smak. Då spelar det ingen roll var vinet är ifrån eller vilken druva det är, det känns som det är utvalt just för dig.

Och för att nå fram med sin företagsprofil till dig som vinkonsument, kommer säker fler importörer på olika sätt skapa kontaktytor direkt mot vanligt folk. Genom att som importören Prime Wine gjorde, starta egen bar, driva medlemsvinklubbar eller starta nära samarbeten med krogar där de får bättre exponering av sitt varumärke. Så nästa gång ett vin får dig att rysa av välbehag, plåta baksidesetiketten där importörens namn brukar stå. Prova sen fler viner från samma importör och se om det klickar mellan er. När det funkar är det en genväg till njutning.

Tre rekommendationer
Tre garanterat kavajfria vinbarer

Kombinationen fackkunskap och sorglöshet är uspen på Hornstulls bodega på Söder i Stockholm. Sommeliererna Robert Andersson och Fredrik Iveskär dj:ar både vin och musik kring det stora, grovt tillyxade, gemensamma jättebordet.

Le Verre Volé på Rue de Lancry 67 i Paris är redan en institution och har kanske sett sina allra hetaste dagar som rastplats för parisiska ”vin naturel”-älskare. Men det har fortfarande kvar sin yxiga charm.

Vercoquin på Rue de la Thibaudière i Lyon är en tilltalande kombination av vinhandel och vinrestaurang vägg i vägg. Hyllorna hårt nischade mot det ek eller som de säger själva: ”Caviste spécialisé vin naturel”.

Light luncheon at Noma right before the restaurant’s take-off for Tokyo

Sake galore at Shibumi, Stockholm

Book: Sveriges godaste mat med alla kockarna

Short interviews with 28 Swedish chefs, each providing 3 recipes: Sunday dinner, advanced and personal favourite. Which Swedish chef comes up with the best food ideas in traffic jams? Which chef barter herring for icecream? What did starred chef Melker Andersson fail to sample coming in second in the Chef of the Year competition 1987? 
Photos by Joel Wåreus. 
Text by Per Styregård.

René Redzepi & Co’s food seminars MAD4

DI Weekend (24/10/14): Sveriges bästa lättöl

Storbryggerierna har i årtionden fått oss tro att lättöl måste smaka blask. Så är det inte. De som anstränger sig kan göra lättöl fullt med smak och karaktär. På senare tid har det till och med blivit en trend.

Doft av returpapp. Vattnig, lite söt smak med drag åt ylle och limpa. Så har lättöl alltid smakat, åtminstone så länge jag kan minnas. Lättöl har man druckit för att undvika alkoholen i starkare öl. De enda som valt lättöl för smakens skull är de som inte gillar öl.

Det är andra tider nu. Lättöl med karaktär har äntligen tagit skruv. Ett av de svenska bryggerier tidigt ute med god lättöl på 00-talet var Ölands Gårdsbryggeri i Södra Myckleby. Folk blir fortfarande sentimentala när den öländska brygden kommer på tal. Tyvärr var de för tidigt ute för sitt eget bästa. 2009 klappade bryggeriet igen.

Nu är förstå inte vi svenskar först med lågalkoholigt öl. Drycken har säkert hängt med länge i ölets långa historia. Däremot är lagstiftning kring exakta alkoholhalter förstås en senare uppfinning.

För att skydda tillgången av säd under kriget, föreslog den amerikanske presidenten Woodrow Wilson 1917 att ölet skulle hålla max 2,75 procent alkohol. Han blev så småningom överkörd av förbudsförespråkarna som satte högsta tillåtna alkohol till 0,5 procent under förbudstiden 1920-1933. Samma nivå gäller för övrigt idag för att en dryck får kallas alkoholfri på Systembolaget.
Utmaningen för bryggare som vill göra god lågalkoholöl är att de flesta smaker skapas under jäsningen. Och när ölet jäser bildas alkohol. Utan jäsning finns mest söt malt och besk humle kvar. Det funkar också som dryck, men öl smakar det inte. Snarare besk maltläsk, vilket är en ganska bra beskrivning på hur en del alkoholfria ölsorter smakar.

För att lyckas gäller att välja optimala råvaror, anpassa tillvägagångssättet i bryggeriet, och skräddarsy jäs- och lagringstemperaturer för just den alkoholhalt man siktar på. Att de flesta öl av den här typen är gjorda med mycket humlesmak är logiskt. Att bara tillsätta humle är ett enkelt sätt att få ölet att smaka mer. Men det är viktigt att bryggaren lägger band på sig och inte hivar i för mycket – då smakar det bara överdrivet bittert.

Ölet Ligero från Brekeriet i Malmö är unikt i stilen, bland annat eftersom det är tillverkat med hjälp av jäststammen med det kluriga namnet brettanomyces. Den ger den torra, mycket friska smaken som påminner om vin. En stil som annars är vanligast i belgiska ölsorter.

Att krydda ölet med granskott är ett annat sätt att sticka ut i mängden. Det gör bland annat bryggeriet Bakgården i jämtländska Revsund. Det skulle lätt kunna bli för mycket skogssmak, men i det här fallet är kryddningen fingertoppskänsligt gjord.

Det kommer med all säkerhet dyka upp fler lättöl där frukt och bär ingår i processen. En variant kommer från Stockholm Brewing. Deras Stockholm Sour är en mjölksyrad veteöl med skyhög syra inspirerad av ölstilen berliner weisse. Den går naturligtvis utmärkt att dricka som den är, men tanken är att varje enskild restaurang också kan krydda med sin egen puré gjord på säsongens bär eller frukt. Jag provade med några sprut hallonsirap vilket blev till en otroligt läskande sommardryck med bara 1,5 procent alkohol.

Fredrik Tunedal, ägare av Pang Pang Brewery i Hökarängen söder om Stockholm, tror att det snart kommer öppna oberoende butiker som konkurrerar med Systembolaget med mycket brett sortiment lågalkoholigt öl och stor ölkunskap. Jag tror att han kommer få helt rätt.

Lättöl skulle också kunna bli en svensk exportsuccé, bland annat för att tillåtna nivåer av alkohol i blodet vid bilkörning ser ut att vara på väg att sänkas i flera länder. Även bryggerier i andra länder gör förstås den här typen av öl, men de har inte samma traditioner av att dricka lättöl som i Sverige – landet lättöl.