WINE AND WEED NOT FOR SWEDES (previously published in DI Weekend)

I takt med att fler länder och områden avkriminaliserar, och på vissa håll legaliserar cannabis, vill fler vara med och dela på vinsterna från ”the green rush”. Cannabis är en snabbt växande näringsgren i bland annat Kanada, Kalifornien, Oregon och Colorado. För vinindustrins del är cannabis delvis en konkurrent, men på senare tid har det dykt upp sätt att göra gemensam sak. Genom att arrangera utflykter med både vin- och cannabisprovning, har en ny turistgren skapats.

I Kalifornien anordnar företaget Happy Travelers utflykter som ”Sip-&-Sniff Sunset Tour” och ”Wine-&-Weed Tour to a Mountain Top Grow”. Idén är att besöka vingårdar och cannabisodlingar i samma veva. I Denver i Colorado är ”Wine & Weed: An Elevated Walking Tour” en guidad promenad i stadens hippa RiNo-kvarter. Den börjar med besök på ett försäljningsställe för cannabis, går vidare till en privat lounge, för att avslutas med vinprovning i en urban vinanläggning.

Cannabis kommer säkert inte på samma sätt vara del av den snabbt växande svenska vinindustrin, men att på andra sätt skapa mervärde för besökare och ta marknadsandelar av den globalt växande vinturismen kan komma att bli mycket viktig för ekonomin. Många har redan dragit igång restauranger och hotell vid sidan av vinproduktionen, men det finns egentligen inga gränser för uppfinningsrika entreprenörer.

I framför allt Spanien, Österrike och Kalifornien har det länge varit tradition att anlita skickliga arkitekter för att locka turister. Uppbackade större förmögenheter ƒrån tidigare vinförsäljning eller annan verksamhet har en del vingårdar kunna anlita och ge fria händer åt några av världens mest kända arkitekter att skapa spektakulära byggnader som av egen kraft drar stora skaror turister med intresse både i arkitektur och vin.

Spa har också blivit vanliga. Les Sources De Caudalie på Château Smith Haut Lafitte i Bordeaux är ett av de mest kända. Där kan man bada i rödvin, bli inlindad i vinrankslöv och få massage med druvkärnor, alltid med utsikt över slottets välansade odlingar.

En annan uppenbar aktivitet att kombinera med vinturism är livemusik. I Indien var den svenske dåvarande marknadschefen på vinfirman Sula, Noi Cecilia Oldne, med och skapade Sula Fest. Festivalen är nu inne på sitt trettonde år, drar över 10 000 besökare, band från världens hörn och en massa publicitet för vinfirman.

Andra gårdar satsar hårt på konst. Starkaste konstminnet från mina vinresor är lilla Bodegas Tradicion i Jerez de la Frontera i Andalusien där konstgalleriet i anslutning till vinkällaren rymmer 300 verk av spanska mästare från 1400- till 1900-talet. Med ett glas av bodegans sherry i näven kan man njuta av nästintill ovärderliga målningar av Goya, Velázquez och Zurbarán.

Vad ska då svensk vinindustri locka med? Det går säkert att kombinera vingårdsturism med deckarturism, men kanske vore något som anknyter mer till vårt rykte som ett hälsosamt, modernt och jämställt folk med hållbar livsstil bättre i längden? Kanske kan Le Marathon des Châteaux du Médoc vara något att ta efter? Ett lopp 42 kilometer långt lopp mellan slotten i Bordeaux under vilket man kan äta och dricka i princip hur mycket som helst från traktens delikatesser, allra helst utklädd till någon sagofigur.

Eller inspireras av vingårdsägaren Philippe Blanck på Domaine Paul Blanck i Alsace, som när jag var där berättade om kurserna i qigong han själv håller i vingården. Han hade nyligen haft besök av en svensk modetidningsredaktion som festat rätt hårt kvällen före. För att komma tillrätta med redaktörernas huvudvärk, var ett pass qigong bland vinkankorna den bästa medicinen.

De svenska vingårdarna kommer säkert hitta spännande sidoverksamheter för att dra till sig turister och uppmärksamhet, men för de allra flesta ligger legalisering av gårdsförsäljning av alkohol allra högst på önskelistan. Utan en sån upplagring av lagen, kommer inte vinnäringen tycka att konkurrensen med övriga världen sker på lika villkor.